Långhus

Under vikingatiden var gården ekonomin. Den var hemmet, släktens trygghet och framtiden. Ju större gård man hade desto större ekonomi och inflytande hade man i sitt område. Huvudhuset på gården kallades för Långhus, eftersom att de är byggda rektangulära och kunde vara långa. Här samarbetade och samsades gårdens invånare. Gårdens invånare var familjen, trälarna (slavarna) och djuren.

Material och teknik

Långhusen kunde vara upp till 80 meter långa och de var byggda i trä. Men på platser som saknade trä kunde långhusen istället byggas av sten och lera. Verktygen som vikingarna använde var framförallt yxa och hammare. 
Om man hade ont om virke eller ville få in mer fukt eller kyla kunde man gräva ut golvet. När man grävde ut golvet så gjorde man ett så kallat grophus. Grophuset var bra för att kyla ned mat och för att förvara vissa hantverk. 
Taket täckte man oftast med gräs eller halm. Ibland när man inte hade gräs eller halm så använde man bara träplankor att täcka taket med. Långhusen hade en dörr men inga fönster. Istället för fönster hade man små hål i taket för att vädra. 

Insidan av långhuset  

Inuti långhusen fanns flera olika delar. Det var mycket som skulle få plats här inne. Vikingarna förvarade fröer, mat och verktyg där inne. Man gjorde även plats för att kunna arbeta inuti huset. Bland annat gjorde vikingarna hantverksarbeten som att väva tyg. Det var också viktigt att det fanns sovplatser, matplatser och plats för djuren. Det var bra att ha djuren inomhus eftersom de gav värme och då inte kunde springa bort. Om man inte hade djur inne så värmde man upp huset med hjälp av en eld.