Arkeologi

Genom att undersöka föremål och individer från vikingatiden kan vi lära oss mycket. Om ett föremål är vanligt att hitta så var det förmodligen vanligt på vikingatiden också. Men man måste alltid komma ihåg att vissa saker försvinner snabbare än andra när de ligger i jord.  

Man kan undersöka vilka material man använde, varifrån materialet kom, om konst och föremål inspirerats eller inspirerat andra kulturer. Dessutom kan man få reda på hur gamla föremålen är. Ibland kan man hitta spår i marken efter något som funnits men som inte finns kvar. Till exempel hus från vikingatiden. Det gör att man ändå kan beräkna till exempel hur långa långhus kunde vara.

Nedan är en bild från vår utställning där vi visar olika typer av fynd och hur man kan tolka de. Många djurben kan tolkas tillhöra en offerplats. Stolphål markerar ett hus. Nedgrävt silver kan påvisa rikedom och hjälpa datera på grund av mynt och stilistik. 

Gravar 

Skelett och gravar kan berätta mycket om personen som är begravd. Ålder, sjukdomar, längd etc. Dessutom kan det lära oss vad den vikingatida människan tyckte var viktigt att få med sig i graven.  

Det fanns olika typer av gravskick på vikingatiden, men det man kan säga generellt är att de flesta var antingen förkristna eller kristna. De förkristna är de man brukar kalla ha tillhört Asatron. I en sådan grav brändes (kremerades) ofta kroppen och hade gåvor med sig i graven. Det är på gåvorna man ofta kan avgöra vilken status personen hade i livet. Vissa fick nöja sig med en kniv och andra fick hästar och vagnar med sig. 

 
Kristendomen spred sig i Skandinavien och de blev fler och fler kristna gravarna. I en sådan fanns färre gåvor och kropparna var inte kremerade. Dessutom placerades kroppen ofta i en position så om Jesus skulle komma tillbaka från Öst skulle den döde få syn på honom om de återuppstod och reste sig ur graven.