Runor

En viktig källa till vikingatiden är de runor som ristades in i sten, trä och föremål på vikingatiden. Vi har inte något exempel på en bok eller brev med skrivna runor. Det verkar alltså som runor kanske inte skrev utan snarare ristades. 

Det kan vara föremål, vapen, runstenar och som tecken och klotter på hällar och monument.  

Futhark

Hur runorna har uppstått finns det flera olika teorier om. Det har funnits olika runalfabet och det som användes på vikingatiden kallas för yngre Futharken på grund av de första runorna i alfabetet som bildar ordet Futhark. Men också för ”Den yngre runraden” eftersom att det finns en äldre rurad/futhark.  

Det finns också en berättelse om att det var gudarnas ledare Oden som först fick lära sig runorna när han hängde i ett träd och offrade sig själv till sig själv med ett spjut i magen.  

Det finns teorier om att runor kunde vara magiska om de kombinerades på olika vis och att runor inristade i föremål eventuellt kunde ge föremålet egenskaper. Det finns gamla sagor som beskriver att runorna kunde ha nästan magiska egenskaper för att ge styrka eller bota sjukdom och vissa använder runorna för att spå och se in i framtiden.  
Kanske kunde man använda runor på det sättet på vikingatiden också, men det vet vi inte så mycket om.